19:00-20:30, måndag 22/5Teater Blanca, Österplan 1, UppsalaFri entré!Litteraturcentrum i samarbete med Teater Blanca presenterar 3 korta pjäser av Uppsalaförfattare på Teater Blanca. På scenen finns verk av tre välkända textförfattare från Uppsala: Krister Gustavsson,Ildiko Asztalos och Monic Arvidson W.På scen: Anna Lundqvist, Luiza Consta Ter-Sargsyan, Claes Mattson och Magnus Dahlerus
Musik: Roland Keijserkontakt@litteraturcentrum.se072-537 11 55-----------------------------------------------------------------------Rumpanav Krister GustavssonRumpan är en synnerligen otrevlig översittare, en djupt okunnig besserwisser som använder lögner som vore de sanningar. Alla eventuella likheter med verkliga personer är avsiktliga. Pjäsens form och språk är starkt inspirerade av Alfred Jarrys båda skådespel Kung Ubu och Den fjättrade Ubu.-----------------------------------------------------------------------Plommon, Lycko, Virgonc och jagen monolog av Ildikó Asztalos MorellIldikó Asztalos Morells är bosatt i Uppsala sedan 1988 och skriver poesi på Ungerska och Svenska. Hennes första diktsamling "Feloldozás" kom ut genom den Lund baserade förlaget Àghegy på Ungerska Diktsamlingen blev tonsatt av Stellan Sagvik i form av en melodram med svenska titeln "Befrielse" och had sin uruppförande i Uppsala 2012. Kortnovellen "Plommon, Lycko, Virgonc och jag" utspelar sig sjuttiotalets Ungern. De blommande persiko- och körsbärsträd i barndomens trädgård Hejhar tagits bort för länge sedan. Känslan i magen efter första kyssen är bortglömd. Eller? Har den inte färgat alla kyssar man har delat. Har inte ärret ristat sig i skinnet som en hemlig tatuering under armhålen? Var det inte den man har försökt skriva om och om igen tills man tror man har glömt?[caption id="attachment_2181" align="aligncenter" width="300"]
Ildiko Asztalos[/caption]-----------------------------------------------------------------------Det femte budordetav Monic Arvidson WSofia 15 år har under flera års tid våldtagits av sin fosterfar.Scenen börjar med att hon sitter och gråter på golvet i sitt sovrum. Hon är förtvivlad. Det är kväll. Ett bylte ligger på hennes säng. På golvet nedanför syns mörka fläckar.I sin bedrövelse börja hon att samtala med Gud om det som har skett.Gud svarar till en början inte.Men så småningom kommer en böljande dimma vid fönstret. Sofia hör hon barnarösten som hon känner igen som Gud. Gud tröstar och säger att Sofia innan kvällen kommer att känna förtröstan inför framtiden, trots att hon har syndat och brutit mot det femte budordet: Du skall icke dräpa. Sofia har enligt Gud försvarat sig mot otukt.Men Sofia är otröstlig. Hennes tanke hade varit att skrämma styvfadern, inte att döda honom. Hon vill inte flytta till ännu ett fosterhem. Hon älskar sin styvmor, Sofia och vill bo kvar med henne.Gud menar att så inte kommer att ske, utan Sofia kommer liksom alla andra att tro att Sofia är sjuk. Och att hennes samtal med Gud kommer att ses som ett bevis för detta.Sofia är besviken på Gud som inte hjälper henne. Hon lägger sig på magen och gråter hejdlöst. Gud är först tyst. Sedan säger hen att livet inte är rättvist och att något annat väntar Sofia. Samuel.Sofia blir hoppfull. Är Samuel någon hon kan älska?Gud fnittrar, vill inte säga mer.Sofia blir glad och drömmande. Hon börjar sjunga/nynna på Fredmans epistel nummer 23. (Tona ut.)Publiken hör hur en dörr öppnas och stängs.En medelålders och trött kvinna kommer in i den mörka hallen. Hon tänder lampan och ropar på Sofia, och Henrik. Hon hör hur Sofia sjunger: ”Aach du m in moder.”Alice ler när hon hör Sofias sång. Hon dröjer ett ögonblick vid dörren och lyssnar.När dörren öppnas faller en ljuskägla från hallen in på Sofias säng. Där ligger Henrik på rygg med nedhasade byxor. I magen är den stora kökskniven nedstucken. Överallt är det blod. Sofia fortsätter att sjunga utan att märka att Alice har kommit in i rummet: ”Blott för din låga, är jag min plåga, vandrar trött min stig.”